Alldeles nyss gjorde jag det och insåg att Herregud, jag vill verkligen inte leva hur som helst! Det är inte jag alls och jag har inget behov av det heller. Jag är jag och ingen annan, men troligen är jag inne i en lättpåverkad period i mitt liv och det må så vara. Inget fel i det, men jag vet vem jag är och vad som passar mej.

Det gör inte det här som är du. Tyvärr. Det är inte jag och jag känner att jag mår dåligt av en hel del. Jag skulle till exempel önska att du hade mer ordning på ditt liv, inte försvinner spårlöst med jämna mellanrum och inte är så mystisk. Jag litar inte på vad du säjer att du är, vad du gör och vem du är, för du säjer en sak och visar ibland en annan. Det är helt enkelt ingen idé alls och jag fattar inte hur jag kunde vara så lättledd i mina tankar.

Skötsam är jag. Ordning och reda är jag. Rätt är jag. Inget annat.